fredag 29 augusti 2008

Söndagspromenad i Sponvika


I söndags var vi först i Halden och åt pizza och sedan gick vi en promenad i underbara Sponvika. Promenaden blev inte så lång, för direkt vi kom ner till havet så började Håvard, Adele och onkel Bård att fiska efter krabbor. Men sommarens vackraste kort på Adele fick jag i alla fall!

fredag 22 augusti 2008

Om och om igen...

Då har jag ännu en gång tillbringat en natt på sjukhus med en älskad dotter. Den här gången var det min lilla fröken Underbar (Ida) som hastigt fick feber i onsdags. Jag ringde sjukvårdsupplysningen och eftersom hon är så ung tyckte de vi skulle åka ner till NÄL så att en barnläkare kunde titta på henne, eftersom hon inte uppvisade några andra symptom (typ förkylning) än feber. Alla prover och undersökningar var bra utom sänkan som var lite förhöjd. Och eftersom de inte visste om den var på väg upp eller på väg ner, så ville de ta lite fler prover senare, vilket innebar att jag och Ida blev inskrivna på barnavdelningen- igen...
Ok... ännu en natt utan sömn och med massa tårar och den här gången var jag dessutom ensam... men jag fick i alla fall en positiv överraskning dagen efter då Ida plötsligt var feberfri och nästan helt pigg igen. Så inga fler prover togs och vi fick åka hem igen... tack för det Televerket!

Ja ja, huvudsaken är att mina barn idag mår alldeles jätte bra och är så goa och busiga som de skall vara! Idag provade Ida både att åka bärsele frammåtvänd och att hoppa i hoppgungan för första gången. Gungan var lite svår, men oj vad skoj hon tyckte att det var när hon väl fick koll på vad det gick ut på!





måndag 18 augusti 2008

Lilla Ida...

...väntar på att få bli döpt, och det skall hon få bli också! Men så var det ju det där med datumet och att få tummen ur. Idag har jag i alla fall ringt till kyroexpeditionen, men när man är lite kräsen med vilket språk prästen skall tala och att det skall vara i Nössemarks kyrka och inte någon annan kyrka inom Ed, så var det tydligen inte bara bara. De skall ringa tillbaka till mig i veckan i alla fall, så skall jag nog få ett datum och sedan kommer jag såklart att vidarebefodra detta = ). Än så länge finns alltså tid att byta namn ; ), men det skulle Adele ALDRIG acceptera- och antagligen ingen annan i familjen heller, hehe...

torsdag 14 augusti 2008

Barnträff


Nu har Adele börjat dagis igen, till sin stora lycka. Hon skall vara hemma fyra dagar i veckan och på dagis tre. I måndags tänkte jag vara lite snäll och hämta henne tidigare, så att hon skulle få en mjukstart. Men Adele tyckte nog inte att det var speciellt snällt, hon ville inte alls gå hem. Dessutom blir hon överhuvudtaget lite grinig när jag kommer till dagis. Hämtning och lämning där och liksom Håvards och hennes grej. Men men...

Igår var hon i alla fall hemma och vi var och hälsade på en annan familj i Nössemark. Ute i deras damm finns massor av söta grodor och grodyngel...

Nästan helt bra!


Nu är Adeles arm nästan normal-färgad igen. Hon är fortfarande lite svullen i muskeln på överarmen och lite fläckig, men vad är detta jämfört med hur allt var för två veckor sedan?? Hon pratar om ormen som bet henne varje dag och visar fortfarande alla som vill de fyra små prickarna på handen och fingret där ormen högg henne. Jag håller på och gör ett album till henne, som skall lamineras, så hon kan titta i det så ofta hon vill och bearbeta vad hon varit med om. Kan hända dyker det upp några LO`s på detta album i bloggen.

lördag 9 augusti 2008

På sjukhuset berättade läkaren att de allra flesta huggormsbett får folk när de hoppar i hö. Idag var jag, Håvard, Adele och Ida i Rakkestad på Markens Grödor-festivalen. Vad är då det första denna ansvarstagande mamma låter sin äldsta dotter göra..? Jo, självklart hoppa från en hög avsats rakt ner i höet! ; )




Nej då, skämt å sido. Vi var ju tillbaka på Fredrikstad sjukhus i fredags och efter lite (mycket) övertalning gick Adele med på att bli stucken igen. Läkaren tyckte Adeles svullnad och blåfärg var mycket bättre och senare visade det sig att även muskelproverna var mycket bättre. Inte nere på det normala än, men ändå tillräckligt bra för att vi skall slippa ytterligare återbesök! Känns jätte skönt att denna episod i vårt liv är över nu. Jag hoppas av hela mitt hjärta att jag aldrig mer skall behöva se något av mina barn vara så sjuka och ha så ont som Adele hade...!





Lika som bär...



Vissa i vår släkt tycker att Adele och Ida är väldigt lika varandra, medan andra tycker att det inte alls är speciellt lika. Jag tillhör ju den kategorin som tycker att de är väldigt lika varandra utseendemässigt, men inte alls till sättet. Ovanstående bilder tycker jag bevisar att jag har rätt ; ). Den lite frågande fånminen har de i alla fall gemensamt! (från pappas sida såklart!)

torsdag 7 augusti 2008

Mina flickor!

Mina två vackra flickor myser i soffan! Adeles svullnad och blåmärken börjar bli mycket bättre nu. Hoppas proverna imorgon hos läkaren visar samma framgång... Jag är lite nervös, men det går säkert bra.















Idag lärde sig Ida också att vända från rygg till mage alldeles på egen hand! Adele satt och lekte sjukhus med sina sprutor och missade alltihopa. När Ida hade lyckats rulla runt tre gånger kom hon dock och satt som klistrad brevid Ida och hejade på, men då tyckte ju Ida att det var mycket mer spännande att titta på sin storasyster, så Adele fick aldrig se "den stora händelsen". = )

måndag 4 augusti 2008

...och förtvivlan!

Ja, nu vet nog det allra flesta vad som hände min älskade Adele för en vecka sedan. När vi skulle gå ner till sjön hos oss och bada, lyckades hon snubbla och ramlade rakt på en huggorm. Hon reagerade väldigt kraftigt på betten och vi har varit på Fredrikstad sjukhus i en vecka. Nu mår hon bättre och idag blev vi utskrivna. Här är några bilder på hur min ögonsten ser/såg ut!

I bilen på väg till sjukhuset. Här är bettet bara några minuter gammalt. Inte så farligt än...

Precis inskrivna på barnavdelningen i Fredrikstad. Hon börjar bli mer svullen och även lite grann blå på handen.




Usch. Världens hemskaste bild. Här var det nog som värst- för både henne och mig och Håvard. Usch vad ont hon hade min älskling... = (






Det var tur att Ida också var kvar på sjukhuset, för det var bara när Adele fick vara i närheten av Ida som man såg lite grann glädje i hennes ögon...







Men så vände det och en morgon var hon helt enkelt pigg igen. Aldrig har väl önskan om film (Shrek) och glass gjort mamma och pappa så glada!







Första permissionen utanför sjukhuset. Adele kunde inte gå på benen och fick åka rullstol. Det tyckte hon i och för sig var väldigt roligt ; )







Fredag, lördag och söndag hade vi så kallad dagpermission, vilket betydde att vi fick göra vad vi ville på dagen och sova på sjukhuset så Adele fick dropp och mediciner under natten. Mycket glass blev det dom här dagarna!




Adele visar upp sina krigsskador för lillasyster, som verkar mycket imponerad





Snart dags för utskrivning och Adele tittar en sista gång på Shrek i väntan på de sista provsvaren. Gud, vad glad hon var när vi sa att vi skulle få åka hem!!






Lycka...


Den 28 juli var det fortfarande sommar ute och jag och familjen var återigen ute på sjön med båten. Att få vara tillsammans med mina två döttrar och älskade sambo är verkligen lycka för mig och står i verklig kontrast med vad som komma skulle...

Vänner från Umeå på besök



Söndagen den 27 juli fick jag kärt besök av tre av mina vänner från studietiden i Umeå. Emma träffade jag för 2 år sedan, medan jag inte hade träffat Kicki eller Sara på 4 hela år. Det var jätte kul att se dom igen och prata gamla minnen och nya erfarenheter! Skärpning på mig alltså, det får inte gå 4 år till innan vi ses igen! = )