Största skillnaden mellan att vara tvåbarnsmamma och trebarnsmamma är nog nätterna. Håvard sover som en stock oavsett och Ida är inne i en vandringsperiod på nätterna! När detta krockar med Selmas amningstid blir det problem. I natt kom Ida in och i samma stund som hon kröp ner bredvid oss så började hon skrika. Efter 1,5 timmar sömn och ett plötsligt uppvaknande är det liiite svårt även för en mamma att förstå vad hon vill!! Såklart väckte hon Selma, men Håvard bara sov lugnt vidare ; ) Ok, efter en halvminut eller så hade Ida lugnat ner sig så pass att hon kunde berätta att hon glömt sin napp. Mamma fick leta upp en annan napp- Ida lugn. Mamma fick amma Selma- Selma lugn.
Men oavsett hur få timmar sömn jag får per natt (och då är jag liksom känd för hon som verkligen behöver sina 8 timmar per natt, hihi), så kan man ju inte bli annat än varm i hjärtat, och tröttheten (åtminstone lite av den) rinner av när man får se något sånt här i sängen bredvid en : )
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar